Som Dagens Nyheter har beskrivit så väl är Stockholms
bostadsmarknad absurd. Ytterst beror det förstås på att
för många flyttar till Stockholm, och det beror i sin tur på att
det är här makten finns och pengarna samlas.
Om landsbygden hade makt att ta betalt för sina produkter skulle
flyttningen gå i motsatt riktning.
I Stockholm är det innerstan som har den absurdaste bostadsmarknaden.
Och detta har politiska orsaker. Trots att stockholmarna vill bo centralt
har myndigheterna byggt perifera förorter sen sextio år tillbaka.
Alltför lite av Stockholm är så tätt som stockholmarna
vill ha det; därför rusar priserna i innerstan i höjden
och bara folk med pengar eller förbindelser har råd att bo
där.
Så segregeras Stockholm; rika i centrum och fattiga i periferin.
Alternativ Stad har försökt bekämpa denna segregation sen
70-talets lyxsaneringar. År 1983 började vi propagera för
att man måste bygga mer innerstad så det räcker för
alla, och arrangerade en idétävling tillsammans med Stockholmstidningen
om saken.
Därför tycker vi det är bra att stadsbyggnadsborgarrådet
Mikael Söderlund vill bygga innerstad i Liljeholmen och andra platser
utanför de traditionella tullarna.
Men vi undrar om han inser vad innerstad betyder.
Redan när Södra Järva byggdes hade stadsplanerarna luddiga
tankar om att efterlikna innerstan. Man byggde därför tätare än
vanligt, 100 boende per hektar i Rinkeby, och stora hus i kvadratiska
kvarter. Innerstad blev det dock inte.
Nu ser det av planerna att döma också ut som innerstad skulle
betyda några innerstadsliknande kvarter här och där.
Det finns en gammal klassiker där receptet på innerstad offentliggörs:
Jane Jacobs' The death and life of great American cities. Ingredienserna är
enligt henne fem:
1. Hög täthet. Stockholms innerstad har ungefär 150 boende
och 100 arbetande per hektar, tillsammans 2,5 gånger Rinkeby.
2. Inga barriärer. Fritt flyt av människoströmmar utan
hinder av trafikleder, ödeland eller vatten. Södermalm består
av fem oavbrutna kvadratkilometer bebyggelse.
3. Blandad bebyggelse. En innerstad lever alltid eftersom allt finns där
- bostäder, arbetsplatser, kommersiell service och icke-kommersiella
aktiviteter blandat. Alltså inga isolerade Versaillespalatskontor
och inga stormarknader vid motorvägen.
4. Billiga hyror dvs gamla hus. De mest kreativa och nyskapande verksamheterna
har sällan gott om pengar. Därför är det omöjligt
att bygga en innerstad i ett svep, den måste växa fram under åtminstone
en generation.
5. Många gator som skapar många kontaktpunkter mellan verksamheter
och människor.
Vi skulle vilja lägga till en punkt som är extremt viktig i
Stockholm:
6. Nåbarhet från hela Stockholm. Så länge man bara
har en T-central blir det svårt för innerstan att växa.
Det behövs fler lägen med samma åtkomlighet.
Såvitt vi förstår är de enda sätten att få balans
på bostadsmarknaden att bygga bort bostadsbristen i Stockholm och
att investera i nya jobb på dom orter som folk lämnar. Förmodligen
måste man göra både och.
I Stockholm är det innerstadsbostäder det är störst
brist på. Enda sättet att få bort bristen är bygga
mer innerstad. Kanske lika mycket som finns nu.
Varför inte börja med Liljeholmen? Varför inte en innerstadsplan
för 50.000 människor över hela området, ända
fram till Midsommarkransen och Aspudden (inklusive Nybodahöjden som
inte borde få slösas bort på radhus som man helt skandalöst
har gjort nu!)? Varför inte dra pendeltåg över Liljeholmen
istället för att dra ytterligare spår till den överbelastade
T-Centralen?
Sen kan man fortsätta med västra Kungsholmen, Huvudsta, västra
Sicklaön och Johanneshov.
Och sen fylla ut planerna successivt. Mikael Söderlund har chansen att för första gången
sen 30-talet bygga det stockholmarna efterfrågar. Han har chansen
att bli en ny Albert Lindhagen och rita upp en plan för Stockholms
större innerstad att fylla ut under nästa sekel. Kommer han
att ta den chansen - eller kommer han att fortsätta att värna
om innerstans bostadsrättsägare och fastighetsägare och
andra som har investerat i det bestående?
Henrik Hannebo, Johan Hinders, Jan Wiklund aktiva i Alternativ Stad 2000