Den globala uppvärmningen

1990-talet var det dittills varmaste årtiondet som uppmätts. Och 2000-talet har varit ännu varmare.

Samtidigt har regnet flyttat på sig. Nordeuropa har blivit 10-40 procent regnigare sen 1900 medan Sydeuropa har blivit 20 procent mindre regnigt. Och stormarna har blivit fler och starkare.

Exakt vad som händer i framtiden går förstås inte att förutse. Beroende på hur man räknar gissar forskarna på en genomsnittlig temperaturhöjning på mellan 1 och 6 grader. Se exempelvis Klimatsajten på meteorologiska institutionen, Stockholms Universitet. Eller IPCC:s senaste rapport (IPCC är FNs expertorgan på klimatfrågor).

Mer extrema scenarier finns också. Kanske kan en måttlig temperaturhöjning sätta igång läckage av metan från tundrorna - i så fall kan temperaturhöjningen bli våldsam. Ingen vet. Och kanske denna okunnighet kan vara ett skäl till försiktighet.

Följderna blir inte så extrema i vår del av världen - det blir lite varmare och ganska mycket regnigare, kanske som i södra England. Det kan ställa till trassel för jordbruket och framför allt skogsbruket vars trädarter inte är anpassade för den sorterns klimat och tar lång tid att byta ut.

För andra delar av världen kan följderna dock bli dramatiska. Om det blir torrare i länder som Indien och hela norra Afrika kan jordbruk bli mer eller mindre omöjligt där och därmed blir en tredjedel av världens befolkning utan mat. Vilket om inte annat leder till kraftigt höjda matpriser. Och förmodligen en utvandringsvåg av aldrig skådade proportioner från de värst drabbade världsdelarna.

Sternrapporten - den rapport som satte igång 2006 års klimatdebatt - nöjer sig med att räkna följderna i pengar. Den beräknar att det kan kosta 30 procent av världens BNP om temperaturhöjningen får fortsätta - medan snabba åtgärder nu beräknas kosta 1 procent.

Trots detta finns det personer som gömmer huvet i busken. En del av dem för att de har fått betalt för att göra detta, andra för att det är obekvämt att ifrågasätta gamla vanor och självklarheter. De forskare som brukar mobiliseras av förespråkarna för "business as usual" brukar dessutom ha helt andra specialiseringar och inte vara mer kunniga i klimatfrågor än de flesta av oss.

Fler länkar:

New Scientist förklarar hur det hänger ihop med den globala uppvärmningen. Det gör även SMHI, Wikipedia, BBC, Royal Society och IPCC - Intergovernmental Panel on Climate Change. Forskning och framsteg har samlat sina klimatartiklar.

Jim Hansen på Yale University räknar ut att vi har tio år på oss; en något generösare uträkning av Robert Hirsch föreslår tjugo.