Den 2 januari 2007 slog oljepriset igenom 100-dollarsvallen, dvs för första gången noterades råoljan i mer än 100 dollar per fat.

Till en del berodde förstås detta på det låga dollarpriset. Men att oljan nu verkligen håller på att ta slut har sin betydelse.

2005 eller 2006 var det år oljeutvinningen toppade. T.o.m. Saudis största oljefält håller på att ta slut. Bara Angolas och Brasiliens oljefält har mer kvar än man redan har tagit ut.

De som hoppas på att kärnkraft ska bli räddningen kan dra nåt gammalt över sig. Även uranet är begränsat, med en beräknad topputvinning mellan 2020 och 2040. Någon gång runt sekelskiftet är det slut.

Detta alltså om utvinningen fortsätter i nuvarande takt! Ska uranet ersätta oljan som står för 40 gånger så mycket energi globalt som vad kärnkraften gör, lär det ta slut på några år.

Det enda det finns mycket kvar av är kol. Även om utvinningen beräknas toppa ungefär samtidigt -- mellan 2020 och 2040 -- räcker återstoden till långt in på 2100-talet. (Men sen är det slut även på kol).

Förhoppningarna om att köra bilsamhället vidare verkar alltså rätt överdrivna. Att förlita sig till att biltrafiken skulle nästan fördubblas, vilket är förutsättningarna för stockholmspolitikernas motorvägsplaner, är närmst brottsligt lättsinnigt.

Jan W