Vägverket och andra aktörer tar inte hänsyn till de långsiktiga klimatpolitiska målen när de planerar för nya trafikleder i Stockholmsområdet. Det menar Göran Finnveden, docent på avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH och Thomas Sterner, professor i miljöekonomi på Handelshögskolan i Göteborg, i en nyligen publicerad rapport.

Bristen på hänsyn till de långsiktiga klimatmålen är ett problem eftersom kraftfulla styrmedel kommer att behövas för att nå målen, menar författarna. Om beslutsfattarna menade allvar med de uppsatta målen borde man studera lönsamheten av vägarna i en värld där målen uppfylls. Det skulle ge ett allsidigt underlag för att kunna ta nödvändiga hänsyn när man planerar nya vägsatsningar.

– Det är en trovärdighetsfråga. Om man menar allvar med de mål man har satt upp måste man se vilka konsekvenser olika alternativ får vid infrastruktursatsningar, säger Göran Finnveden.

Rapporten, som nu publiceras av KTH, är en studie av den samhällsekonomiska kalkylen för Förbifart Stockholm och Diagonal Ulvsunda. En analys av kalkylen visar att det finns brister som motsäger dess slutsats, att de båda investeringsalternativen skulle vara samhällsekonomiskt lönsamma.

– Viktigast är kanske att man inte tar hänsyn till de långsiktiga klimatpolitiska målen. Man kan också notera att det har gjorts en samhällsekonomisk kalkyl som inte innehåller alla relevanta effekter. Vad resultatet från en bredare samhällsekonomisk analys skulle vara vet vi inte eftersom någon sådan inte gjorts, säger Göran Finnveden.

Väsentliga missade faktorer som rapportförfattarna har identifierat är att man inte räknar med trängselavgifter i grundscenariet som slutsatsen baseras på, och att man bortsett från indirekt energianvändning och utsläpp i samband med byggande och drift av vägarna. Den samhällsekonomiska kostnaden för intrång i natur- och kulturmiljöer har inte heller kvantifierats.

– Alla dessa faktorer skulle var och en för sig kunna förändra resultatet så att investeringarna blir mindre lönsamma eller direkt olönsamma. Tillsammans skulle dessa faktorer troligtvis ha en stor påverkan på resultatet, säger Göran Finnveden.

Samhällsekonomisk analys är på många sätt en unik metod. Den har som syfte att studera konsekvenser av olika alternativ och att systematiskt jämföra för- och nackdelar för att ge ett allsidigt beslutsunderlag. Denna tanke är god just därför att alla kostnader, inklusive miljökostnader, i princip ska ingå. Olika typer av praktiska svårigheter gör dock att många relevanta effekter exkluderas i dagens tillämpningar, och då finns risken att resultaten blir missvisande.

Finnvedens och Sterners rapport kan läsas här som pdf.